I skrivande stund så känns allt bara så fel som det gjort hittills här uppe, fast det hade blivit bättre. Trodde jag. 

Det blev i alla fall inget LTU eller studier. Jag blev först reserv men kom in iaf i slutändan. Jag blev så glad att jag grät men trots det så började jag aldrig. Varför kan man ju fråga sig, tusen ggr om. Jag trodde inte på mig själv tillräckligt mycket helt enkelt. Och där brister jag som vanligt. Alltid samma visa. Och visst blir man trött.

I början när vi hade flyttat så kändes det helt knas att vi bodde här, långt bort från alla mina nära. Det kändes spännande och nytt till en början men det byttes sakta mot missnöje, jag började vantrivas. Mådde riktigt dåligt där ett tag. Men inte som förut utan det va en helt ny känsla, som att jag av helt ensam på hela jorden. Annars har jag ju haft min familj i närheten. 

Och det blev inte bättre att Olle va sur för att jag inte började skolan och inte visste hur det skulle lösa sig ekonomiskt. 

Det värsta med situationen var ju att jag själv satt mig i den. Det var Jag som ville flytta, Jag som sa att allt skulle lösa sig osv...men inte hade jag trott att det skulle bli såhär.

Vi har bott här nu i 8 mån och INGEN av Olles vänner har varit här och hälsat på. Jo en, en gång. Helt sjukt. Jag förstår inte om det är jag som är problemet eller om de bara inte har nåt intresse? Varför flyttade vi hit? Jo för att få ett socialt liv (haha vart är det?!) när jag skriver om det här vill jag bara packa min väska och dra. Och vilka har tjatat på att vi ska flytta hit? Jo dem som aldrig är här.

Jag blir uppriktigt ledsen av den här situationen. Och jag saknar mina vänner, de få, så himla mycket. Och familjen, min syster och barnen. Blä vad jag hatar det här! Vad fan är livet utan dessa? Inte ett piss värt.

Och massa falska personer som inte kan säga som det är kan jag klara mig utan. Så ruttet. 

Ibland önskar jag att jag va själv. Att man rådde sig själv bara men det skulle man väl också tröttna på tillslut. 

Det blev ett sånt här inlägg nu men det va vad jag behövde. Hoppas ni mår bra där ute.

Kram från ett ställe där snö och is fortfarande ligger på marken.