En kärleksförklaring
- till mig själv och alla berörda.
Jag tänker ofta på att det är andra människor (som du) som läser när jag skriver. jag har faktiskt en hemlig blogg som jag aldrig har skrivit i men som jag skapade för att jag skulle kunna skriva av mig sånt som bubblar i en - mig - som man inte vill att andra ska läsa - egentligen.
men sen kände jag - orka skriva massa på nätet som ingen ändå vet att man skriver eller kommer läsa. jag hade min blogg ute på fejjan ett tag men det ångrar jag nu djupt för jag skriver egentligen bara för min egen skull och kanske de som bryr sig om mig och undrar vad jag gör. jag önskar att jag varit mer som katja och skrivit Riktig dagbok istället för dessa nätböcker. men jag har börjat spara sådant som jag skrivit för länge länge sen. Och jag hoppas jag inte ska sitta om fem år och skaka på huvudet om känslor jag skriver nu. men självklart kommer jag göra det.
just nu är jag nere i en otroligt djup svacka och jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig här ifrån. det svider i själen! ÅNGEST! varför kan jag ALDRIG chansa? jag vill bara kliva ur min kropp och slå mig själv på käften. nu får jag ju inse fakta och sluta grubbla men hur bra tror du jag är på det? FY FAN FÖR ATT VARA FEG.
resten är nu cencur.
Jag tänker ofta på att det är andra människor (som du) som läser när jag skriver. jag har faktiskt en hemlig blogg som jag aldrig har skrivit i men som jag skapade för att jag skulle kunna skriva av mig sånt som bubblar i en - mig - som man inte vill att andra ska läsa - egentligen.
men sen kände jag - orka skriva massa på nätet som ingen ändå vet att man skriver eller kommer läsa. jag hade min blogg ute på fejjan ett tag men det ångrar jag nu djupt för jag skriver egentligen bara för min egen skull och kanske de som bryr sig om mig och undrar vad jag gör. jag önskar att jag varit mer som katja och skrivit Riktig dagbok istället för dessa nätböcker. men jag har börjat spara sådant som jag skrivit för länge länge sen. Och jag hoppas jag inte ska sitta om fem år och skaka på huvudet om känslor jag skriver nu. men självklart kommer jag göra det.
just nu är jag nere i en otroligt djup svacka och jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig här ifrån. det svider i själen! ÅNGEST! varför kan jag ALDRIG chansa? jag vill bara kliva ur min kropp och slå mig själv på käften. nu får jag ju inse fakta och sluta grubbla men hur bra tror du jag är på det? FY FAN FÖR ATT VARA FEG.
resten är nu cencur.
Kommentarer
Trackback