Åh jag tror inte detta kunde beskrivas bättre om så hela världen var emot mig....

Som du kanske har förstått, jag är hos dig igen
Jag försvann ett tag på vägen, men jag sakna´ dina sinnen
Det har varit tungt och grått, jag är frusen än
När livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen

Och som du kanske redan vet, jag är oslagbar
Jag far hellre framåt mot min vilja, än jag vänder
Och du är sval, sen blir du het, du har känslorna kvar
Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer

Du har dina moln, och jag kan inte skingra dom,
kan inte låta dom va
Jag har mina ord, som du sa

Och som du kanske redan hört, jag blir aldrig klar
Du sluter dina ådror om du sätter dig och väntar
Men som du redan har berört, det här är glimmande dar
Välsignad december står för dörrn, och livet längtar

Och som du kanske redan sett, första snön kom inatt
Nu flyttar vi med fåglarna som trotsar Atlanten
Har du hittat rätt? Kan du höra ditt skratt?
Kan du leva vid en brant, med ena foten över kanten

Vi vinner ingenting och vi får inte vänja oss,
för då är allting förstört
Jag är hos dig igen, som du kanske redan hört



frälst på nytt!
jag älskar dig lasse
finns det nångång man känner
med musiken så mycket
när man är som mest sårbar


skulle inte tro det
jag måste återupptäcka den
fan jag behöver en dator