Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig, skratta åt det för då kommer jag kanske över dig. Så sant som det är sjunget. Men det första man kan göra är väl att erkänna det. Sen får man väl ta det som det är... tills det går över. Och det skulle vara skönt om det gjorde det snart. För jag är rädd att jag kommer fastna annars. min största fasa är att nån annan än jag ska bli dig närmare. Låter helt förvrängt men om man verkligen lyssnar förstår man.

Jag ber om ursäkt redan nu för jag känner på mig att framtida inlägg kommer luta åt samma genre. Och varför man stavar ordet "changer" genre. Skulle någon gärna få förklara för mig. en mindre sak att störa sig på då alltså..även om jag inte uppmärksammat det förrän nu.

Såg en väldigt bra film nyss, Broderier, fransk färgstark och vacker. En sådan söt fransk kille som kysser en med storm, skulle jag också vilja ha. Hehe... men vem blir inte kär och galen på film? Säg det.